Diabeteskost: Kostråd utan vetenskapligt stöd

… men råden fortsätter och inte mycket har hänt på sex år.

Det här inlägget handlar Diabeteskosten (som tidigare: Sockersjukevården i Sverige 2014), men ger ett annat perspektiv och många associerade artklar i Läkartidningen etc.och en del av historieskrivningen för den som är intresserad av vad som egentligen har hänt i denna kostfråga om mat till diabteiker 2 som är insulinresistenta och inte tål den kolhydratkost som dietisterna rekommenderar.

Se själva och lär: http://www.kostdemokrati.se/guests/2014/07/31/ny-oversiktsartikel-utmanar-praxis-inom-diabetessjukvarden

I den här sammanställningen får vi även lära oss att inte mycket har hänt i vården och på våra vårdcentraler

“Nu, sex år senare tvingas Annika Dahlqvist, Jörgen Vesti Nielsen, jag m.fl. fortfarande konstatera att diabetesläkare, diabetessköterskor och dietister inte ändrat praxis, trots att vetenskapligt stöd saknas för de förlegade kostråd som diabetiker änn.

Värre än så, de diabetiker som själva kunnat konstatera att kolhydratreduktion ger minskat behov av medicinering motarbetas ofta i vården.”

Det sista är klart det värsta:

Att patienter som själva sätter igång att minska kolhydratintaget och öka fettintaget och finner sig må mycket bättre direkt motarbetas i vården. Av okunniga läkare som även helt saknar vidareutbildning, vilket också är en stor skandal.

Hur kan man motarbeta sådana patienter som själva upplever fördelar och hota med gamla sagor om faran med mättade fettsyror. Industrins propaganda har tagit ett djupt grepp om våra själar och inga bra studier verkar kunna ställa om den uppfattningen – man förtvivlar och undrar hur man skall gå vidare.

Den enda vidareutbildning som finns är försäljartrick från Big Pharma som ser till att doktorerna lär sig att hålla kvar patienterna i ett kosthåll som är beroende av ökade piller och insulin, så att man kan sälja riktigt mycket med mediciner, som en frisk människa inte behöver.

Med denna publikation från den respekterade tidskriften Nutrition länk: finns i texten från kostdemokrati och på Annika Dahlqvists hemsida finns även en svensk översättning för den som är intresserad.

En sak som man beskriver i de 12 teserna – Nr 6. Att ersätta kolhydrater med protein är oftast fördelaktigt. ställer jag mig tveksam till och tycker att man skall vara mer liberal med fett, som med ex. kokosfett och smör. En del av protein blir till glykos, så att det är en fördel om man äter många ägg att ta bort en del av vitan (ex. ta bort vitan från två ägg när man gör en äggröra på 4 ägg) och äta mer fett. Ett bra fett är kokosfett.

När man steker ägg kan man när man hällt ut helt ägg i stekpannan, dela ett ägg till och hälla bort vitan och lägga till en gula till det första ägget. Det ser riktigt festligt ut och så kan man begränsa stektiden så att äggulan är närmast rå, särskilt om den första vitan till en del hunnit stanna.

Lycka till med äggen!!

/Karl Arfors

Ett sötare blod

Karl Arfors kommenterar Ann Fernholms fina blogg

Ann Fernholms blogg “ettsotareblod.se” är en intressant blogg (se t.ex. inlägget: http://ettsotareblod.se/red-bull-innehaller-lika-mycket-socker-som-juice/) som skärskådar och kommenterar studier och olika tidningsskriverier på ett mycket informativt sätt.

Nu tog hon upp Red Bull och andra sockersöta drycker, där man jämför RedBull med sockerhalten i juice för att få den att framstå som nyttig.

Det är faktiskt lustigt att se hur apelsinjuice, både i tank och färskpressad inmundigas av hotellgäster – gärna flera glas såg jag vid en övernattning på det anrika hotell Knaust i Sundsvall där jag i det stora frukost-rummet lätt kunde överblicka alla juiceglasen – en kvinna från USA satt för säkerhetsskull med tre glas framför sig och det som är synd är att de borde veta att socker, även om den bara kommer från juice, inte är särskilt bra, vad gäller glykosyleringen av proteiner i vår kropp.

Inom medicinen har vi en klassisk analys av HbA1c (långtidsblodsocker), som mäter hur mycket glykos som satt sig på proteinet Hemoglobin (som transporterar syrgas i dom röda blodkropparna). När hemoglobinet glykosylerats kan det inte längre transportera syrgas till kapillärerna för att i mitokondrierna (cellspisarna) framställa den energi, som vi människor och djur går på, nämligen ATP.

På så sätt kan vi kontrollera hur mycket högre socker patienten hanterat under de senast tre månaderna och vi ska då också veta att Hemoglobinet nybildas hela tiden

Jag citerar Ann Fernholm: “Den som vill ha ett vitalt hjärta och ett smidigt brosk på insidan av knäskålarna i medelåldern, gör därför säkrast i att bojkotta söta drycker och godis. Det socker som har satt sig i bindväven, sitter nämligen dessvärre ofta kvar där det sitter. Ibland kan jag önska att någon hade berättat det här för mig som ung.”

Ta tag i det här och lär er medan tid är. Från 40-års ålder måste man definitivt vara försiktig med det söta och följa Tore Perssons råd: “Smakar det sött, spotta ut det” (se Det farliga sockret)

Barn och tonåringar måste ju få äta pasta och lite smörgås ibland och även ris och potatis för dom skall växa och behöver lite insulin som även stimulerar IGF-1 som gör att man växer – men även att Cancertumörer växer. Men Godis och söta drycker bör dom tidigt lära sig att avstå från och som måltidsdryck välja vatten.

Och glöm inte att vid en högre sockerhalt sätter sig proteinet förutom i brosk och leder även i ligament och senor och gör dig över 60-åren mer och mer stel i kroppen – proteinerna i din kropp fungerar inte så väl längre.

Ni bör också läsa Ann Färnholms bok ”Ett sötare blod”. Den är lättläst och ger ny kunskap om socker och hur det påverkar oss. Köp den på Adlibris.

/karl

Fettlever – ett stort hälsoproblem…

 … till följd av den kolhydratrika kost vi rekommenderas av SLV

Icke alkoholberoende fettlever har blivit ett stort hälsoproblem som en följd av den kolhydratrika kost som under senare år rekommenderats. Det är inte många specialister och läkare som känner till detta och ändå är det svårt att få ett inlägg publicerat i rikstidningar eller förstås medicinska tidningar som Dagens Medicin eller Läkartidningen.

Annat var det när Per Gunnar Holmgren var chefredaktör på Dagens Medicin – han gav oss aktivt stöd i vår Polemik mot Livsmedelsverket SLV, som vi på den tiden kallade Statens Livsfarliga Verk.

Redaktör Holmgren hade tre olika ledarartiklar som avkrävde SLV ett svar på vår artikel – men utan resultat – men långsamt släpas dom nu till vattnet för att dricka ur kunskapens flod.

Forskningen har gått framåt och kartan måste nu ritas om, även om SLV som också nyligen bytt chef, inte riktig har förstått det utan fortsätter att göra reklam för industrin och 65% kolhydratkost.

Läs gärna vår artikel till SLV: http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelsverket-bor-omedelbart-sluta-med-kostrad-till-allmanheten/ som alltså aldrig fick något egentligt svar om det som var fel.

En annan artikel i dagspressen för att upplysa vanliga medmänniskor om hur fel våra kostråd är: http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/article1540497/Njut-av-feta-mejeriprodukter.html

Men det är inte lätt att kommunicera med folk som inte har tillräcklig biologisk kunskap eller forskningsmässig bakgrund – men vi gör flera försök och avslutar här inlägget om fettlever tillsammans med Tore Schersten och Ralf Sundberg i Hälsingborgs Dagblad: http://hd.se/ledare/2011/09/26/nya-sjukdomar-i-fetmans-spar/

/Karl Arfors

Ur Arkivet: Varför ökar förekomsten av sockersjuka och hjärtkärlsjukdomar?

I september 2007 uppmärksammades ett av mina hjärteprojekt, att utreda samband mellan kost och hälsa, av Forum Frisk.

“Vad beror den ökande mängden hjärtkärlsjukdomar på? Varför ökar förekomsten av sockersjuka? Vad tyder den senaste tidens sjunkande siffror för död i hjärtinfarkt på? Finns samband? Vilka är de i så fall? Eftersom entydiga svar på dessa frågor från experter saknas, inledde EBC-gruppen, som ligger bakom FORUM Frisk, och under ledning av professor Karl E.  Arfors ett projekt för att utreda sambanden kost och hälsa med särskild tonvikt på hjärtkärlsjukdom och sockersjuka.”

Läs hela artikeln här: http://www.forumfrisk.se/kost/index.asp?g=2&r=91

Observera att bland författarna i brevet till Regeringen i febr 2007 var även professor Lars Werkö en påverkande författare. Men eftersom politiker saknar utbildning om vad som påverkar hälsan och inte har många referenser till den vetenskapliga verkligheten förstår man att det är mycket svårt att ändra kursrikningen.

Våra sjukvårdsbudgetar kommer inte att kunna balanseras i framtiden om inte sjukvårdsadministrationen snart förstår att mättade fettsyror inte är farliga och att vi måste minska på sockerintag och snabba kolhydrater från stärkelse, ssk bröd eftersom även glutenintoleransen från vete är ett stort problem i normalbefolkningen.

/Karl

Det farliga sockret

Tore Persson narkosläkare från Karolinska började läsa medicin vid mogen ålder, som han själv berättar vid 42 års ålder. Detta är intressant för han har alltså redan skaffat sig betydande kunskap om livet och dess skiftningar.

Han har även spelat teater vilket är en bra träning om man vill få folk att förstå “att socker är farligt”. Här visar han sin eminenta förmåga att levande beskriva sockrets roll i kosten.

/Karl Arfors