Diabeteskost: Kostråd utan vetenskapligt stöd
By… men råden fortsätter och inte mycket har hänt på sex år.
Det här inlägget handlar Diabeteskosten (som tidigare: Sockersjukevården i Sverige 2014), men ger ett annat perspektiv och många associerade artklar i Läkartidningen etc.och en del av historieskrivningen för den som är intresserad av vad som egentligen har hänt i denna kostfråga om mat till diabteiker 2 som är insulinresistenta och inte tål den kolhydratkost som dietisterna rekommenderar.
Se själva och lär: http://www.kostdemokrati.se/guests/2014/07/31/ny-oversiktsartikel-utmanar-praxis-inom-diabetessjukvarden
I den här sammanställningen får vi även lära oss att inte mycket har hänt i vården och på våra vårdcentraler
”Nu, sex år senare tvingas Annika Dahlqvist, Jörgen Vesti Nielsen, jag m.fl. fortfarande konstatera att diabetesläkare, diabetessköterskor och dietister inte ändrat praxis, trots att vetenskapligt stöd saknas för de förlegade kostråd som diabetiker änn.
Värre än så, de diabetiker som själva kunnat konstatera att kolhydratreduktion ger minskat behov av medicinering motarbetas ofta i vården.”
Det sista är klart det värsta:
Att patienter som själva sätter igång att minska kolhydratintaget och öka fettintaget och finner sig må mycket bättre direkt motarbetas i vården. Av okunniga läkare som även helt saknar vidareutbildning, vilket också är en stor skandal.
Hur kan man motarbeta sådana patienter som själva upplever fördelar och hota med gamla sagor om faran med mättade fettsyror. Industrins propaganda har tagit ett djupt grepp om våra själar och inga bra studier verkar kunna ställa om den uppfattningen – man förtvivlar och undrar hur man skall gå vidare.
Den enda vidareutbildning som finns är försäljartrick från Big Pharma som ser till att doktorerna lär sig att hålla kvar patienterna i ett kosthåll som är beroende av ökade piller och insulin, så att man kan sälja riktigt mycket med mediciner, som en frisk människa inte behöver.
Med denna publikation från den respekterade tidskriften Nutrition länk: finns i texten från kostdemokrati och på Annika Dahlqvists hemsida finns även en svensk översättning för den som är intresserad.
En sak som man beskriver i de 12 teserna – Nr 6. Att ersätta kolhydrater med protein är oftast fördelaktigt. ställer jag mig tveksam till och tycker att man skall vara mer liberal med fett, som med ex. kokosfett och smör. En del av protein blir till glykos, så att det är en fördel om man äter många ägg att ta bort en del av vitan (ex. ta bort vitan från två ägg när man gör en äggröra på 4 ägg) och äta mer fett. Ett bra fett är kokosfett.
När man steker ägg kan man när man hällt ut helt ägg i stekpannan, dela ett ägg till och hälla bort vitan och lägga till en gula till det första ägget. Det ser riktigt festligt ut och så kan man begränsa stektiden så att äggulan är närmast rå, särskilt om den första vitan till en del hunnit stanna.
Lycka till med äggen!!
Tack för äggtipsen! Jag brukar steka mina ägg så att det mesta eller helst hela gulan är flytande när jag lägger upp på tallriken. Anledningen är ett antagande att detta bevarar en större del av näringsämnena intakta. Ibland slinker det även ner ett och annat rått ägg.
Att minska proteinintaget genom att ta bort vitan hade jag inte tidigare tänkt på. Ett bra tips för en äggälskare av rang!
Jag vet inte heller varför hundar äter äggula men inte katter – katter är ju extrema köttätare – Fågel smakar ju fågel och möss och mindre råttor duger när mattarna eller hussarna försöker ge dom fröbaserad mat som ju levereras i djurmaten och gör alla katter feta – och sen när dom skall bli mindre feta får dom ännu mera kolhydrater tills dom går under och ev. behöver njurtransplantation som min katt blev rekommenderad i USA. Katter behöver kött och inte säd.
/karl
Jag har läst att Catkins har blivit ett begrepp i USA nuförtiden då t o m katter (och hundar) börjat få diabetes.
”…när dom skall bli mindre feta får dom ännu mera kolhydrater tills dom går under…”
Ja, två katter här var tydligt för feta och gavs först speciell dietmat, som bara finns hos veterinären att köpa. Hills ”Metabolic” – skulle fixa saken på två månader, stod det på påsen.
När ingen ändring inträffat på två månader läste jag äntligen innehållsredovisningen. Det visade sig att den innehöll mindre andel kött än annan kattmat (38% protein och 11% fett). Bygger på att feta katter skalll ha färre kalorier.
Fann då att Nicolai Worms bok ”Mehr Fett” har ett helt kapitel om katter. Han skriver att det är djurplågeri att ge dem sådan mat som veterinären säljer (hon är agent för tillverkaren), eftersom de aldrig blir mätta och söker envist mat på annat håll.
Så nu får de mat med 80% kött, finns inte heller i den vanliga handeln.
Min katt Morris eller Maurice när han planerat skulle åka till Nice och hälsa på (han hade kattpass – i en tid när människor kunde åka på körkort) – fick när min horisont om kosten klarnat grytbitar från ICA.
På två månader slimmade Moris till sig, pälsen började bli mer levande och glänste. Han jagade inte längre fågel – han fick en kost som kattdjur av alla sorter älskar och väljer själva – men det är inte lätt att välja om man skickar husse eller matte till ICA.
Dom har ju svårt själva att välja när de kommer till affären, vad den än heter.
/karl
Hittade idag kattmatsmärkena Applaws och Canagan som innehöll upp till 75% köttvaror. Jag köpte för en månads förbrukning eftersom affären inte fanns på min hemort. Katten verkar älska det 🙂
Märken med så mycket kött hittar jag inte i några vanliga mataffärer där jag bor. Det är bara samma vanliga vegetabiliska smörja med lite köttsmak oavsett märke. Om veterinärer rekommenderar sådant till katt och hund är de lika felunderrättade eller köpta som en stor del av läkarkåren.
Jag minns från min ungdom att man skulle ha en äggula i sköljvattnet när man tvättat håret. Var det bara trams? Ska testa det nästa gång.
Var det inte också så att hundar fick vacker glansig päls om dom fick äta en äggula?
Jag kommer ihåg hur snabbt jakthunden slickade i sig hela ägget jag tappade på golvet en gång.
”hundar fick vacker glansig päls”
Det säger man om katter också. Men ingen av de katter som bott hos oss har nånsin varit intresserad av äggula. Jag har nog fått rensa torkad gula från hundra matskålar genom åren.
Är mera intresserad av Diego Riveras idé om att man mår bäst av att äta den egna artens kött. Hade han fått från en kattuppfödare i Paris, som hade extra stora och fina katter. Kan det stämma?
Han tillämpade den därför på sig själv och sina kamrater, som läste medicin. Bjöd på människokött, som de hämtade på bårhuset i Mexico City. Alla mådde bra av detta, men de slutade efter två månader eftersom det ansågs anstötligt.